Enkätsvar från Miljöpartiet - Riksdagen

06-09 

Vad vill ni göra för att motverka korruptionen mellan läkemedelsindustrin och läkarkåren?
       
Svar: Ni pekar på ett viktigt problem. Vi tycker att det måste ske en öppen redovisning av ekonomiska kopplingar mellan läkare och läkemedelsindustrin. Vi ser gärna att en särskild utredning ser över villkoren för offentligt anställda läkare i ekonomisk relation till läkemedelsindustrin, både för att belysa problemet och analysera vilka eventuella metoder som kan användas för att minska riskerna.
Vi vill för övrigt också att läkemedelsverket finansieras över statsbudgeten och att bolagen ska betala avgift till staten och inte direkt till läkemedelsverket.   
       
Hur vill ni förhindra att medicinskt sakkunniga, som fattar beslut om behandlingsmetoder och läkemedel till patienter, har dolda ekonomiska bindningar till läkemedelsindustrin?

Svar: Det behöver utredas, se ovan.

Livsmedelsverket har fått hård kritik för att inte ta hälsoriskerna med transfetter på allvar. Kritiken har riktat in sig på att Livsmedelsverket verkar stötta industrins särintressen hellre än att se till konsumenternas bästa. En orsak kan vara att Livsmedelsverket sorterar under Jordbruksdepartementet i stället för Socialdepartementet, som har det övergripande ansvaret för folkhälsan. (Ett avskräckande exempel på hur fel det går om man blandar ihop skyddet för befolkningens hälsa med ekonomiska särintressen är hur galna kosjukan hanterades i England på 1990-talet. Den centrala veterinärmyndigheten låg då under jordbruksmyndigheten. När skandalen blev ett faktum i mitten på 90-talet flyttades ansvaret till ett annat departement.) Vill ni flytta Livsmedelsverket till Socialdepartmentet?

Svar: Vi tycker att det är ett intressant grepp och det stämmer med vårt sätt att se på problemet. Men vi tror inte att det i sig räcker för att motverka de starka ekonomiska intressen som finns inom livsmedelsområdet. Vi tror också att uppdraget behöver tydliggöras, regler och förordningar ses över och uppföljning förbättras. En översyn av lagstiftningen kan också behövas,  Allt för ett stärkt hälsoperspektiv.

Hur ställer ni er till "Botavdrag”, det vill säga att konsumenten själv får välja förebyggande och alternativmedicinska behandlingar, med avdrag (mot uppvisade kvitton) på skatten? Detta med tanke på det växande intresset för alternativ hälsovård?

Svar: Vi tycker det är ett intressant förslag som vi redan har börjat titta på!

Vad gör ni för att få bort moms på alternativmedicinsk behandling?  Det är diskriminerande och orättvist mot konsumenten. Man betalar inte moms när man besöker läkare.

Svar: Momsreglerna är  väldigt hårt styrda av EU-direktiv (6-e) som medger momsbefrielse endast till hälso- och sjukvård i sjukvårdande syfte. I Sverige har det tolkats så att momsbefrielse endast medges för behandlingar utförda av legitimerad personal. Till dessa hör naprapater, kiropraktorer och vissa akupunktörer samt viss annan sjukvårdspersonal som kan verka inom området alternativ och komplementärmedicin. Trots detta har vi förhoppningar om att göra framsteg när det gäller momsbefrielse. Första steget vi vill se är att införa ett register för alternativ och komplementärmedicinska utövare. Ett andra steg är att se över lagstiftningen (LYHS Lagen om Yrkesverksamma i hälso och sjukvården ) i syfte att underlätta samarbetet.  Men eftersom reglerna och lagstiftningen är snåriga och motståndet är hårt kan det ta sin tid.  För oss i mp är dock frågan viktig och vi kommer fortsätta att driva den.   

Vad gör ni för att svenska folket ska vara friska? Hur mycket satsar ni på förebyggande vård och alternativ medicin?

Svar: Vi arbetar mycket och brett med folkhälsofrågor och har ett förebyggande förhållningssätt i allt vi gör från Miljöpartiets sida, på olika nivåer.  
Frågan om rökstopp på krogen drev vi hårdare än något annat parti. Alkoholfrågan är också viktig en viktig folkhälsofråga där vi vill behålla systembolaget, återinföra de tidigare införselkvoterna och är motståndare till sänkning av alkoholskatten. Starkt engagerade mot kemikaliesamhället som på kort och lång sikt utsätter oss för olika slags hälsorisker.
Vi vill att människor ska ha större kunskap om egenvård, och en helhetssyn på vad som håller oss friska. Vården behöver bli mycket mer hälsoorienterad. Ett förebyggande förhållningssätt, med tex fler yrkeskategorier på vårdcentralen. När det finns alternativ till läkemedel som kan ge samma eller bättre resultat, så är de att föredra. Vid fler diagnoser än idag ska man kunna få tillgång till alternativa metoder. Större hänsyn måste tas till den enskilda människan i sitt sammanhang. Rehabilitering är viktig och att den på ett lyhört sätt ska vara anpassad till varje individs behov och önskemål. Ingen människa ska falla mellan stolarna i trygghetssystemen.
Vi arbetar också för kortare arbetstid, mer livskvalitet i vardagen. Friåret är också ett viktigt exempel på en frihetsreform som vi menar har stor inverkan på hälsan. Både hos de friårslediga och de som får friårsvikariaten.  

Var gör ni för att vända den onda trenden med ohälsa, fetma och diabetes hos barn? Jobbar ni för att få bort läsk och snask i skolorna?

Svar: Vi har nyligen gjort ett punktprogram mot barnfetma. Där ingår bl a att skolorna ska bli en sockerfri zon, att barn ska fredas mot kommersiell exploatering, kvalitetsredovisning av skolmaten, ökad fysisk aktivitet, utreda sockerskatt. Även annat, såsom tillgång till frukost i skolan och gratis skollunch på gymnasiet.
Vi ser det här som mycket viktiga frågor och driver på arbetet både i kommuner, landsting och på riksplanet.

Anna-Klara Müntzing, socialpolitisk sekreterare, Miljöpartiet de Gröna, Riksdagen, 100 12 STHLM